ohälsa

Arbetsmiljöverkets föreskrifter - organisatorisk och social arbetsmiljö

Är det inte förvånansvärt och konstigt att sjukfrånvaron har ökat så pass mycket de senaste åren, med tanke på att det 2015 kom ut nya föreskrifter kring hur arbetsmiljöarbetet ska ske ute på företagen?

Jag har själv aldrig jobbat på ett företag där dessa frågor har legat speciellt högt på agendan. Vad har ni för erfarenheter? Pratar era arbetsgivare om de här frågorna?

Vad finns det för krav på arbetsgivarna när det gäller medarbetarnas hälsa egentligen? Jag tänkte dela med mig av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2015:4) som ni kan läsa i helhet här om ni vill.

Ju mer spridning desto bättre! Det här är viktigt. Stresshantering handlar inte bara om vad du som individ kan göra, utan även på grupp-, organisation-, och samhällsnivå.


Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Syfte: Att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i arbetsmiljön.

Tillämpning: Arbetsmiljöverkets föreskrifter bör användas i alla verksamheter där arbetstagare utför arbete i arbetsgivarens räkning. Det är arbetsgivaren som har ansvaret för att föreskrifterna följs.

pexels-photo-1558690.jpeg

Arbetsmiljöarbete är ett krav!

Alla företag ska enligt arbetsmiljöverket föra ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Vilket innebär:

- Att man tar fram en arbetsmiljöpolicy

- Att arbetsgivaren innehar och annars söker kunskaper om hur man kan jobba med arbetsmiljön

- Att arbetsgivaren regelbundet undersöker och bedömer risker i verksamheten

- Att arbetsgivaren vidtar åtgärder för att komma till rätta med riskerna


1

KRAV PÅ KUNSKAP

Arbetsgivaren ska se till att chefer och arbetsledare har kunskap om:

  1. Hur man förebygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning

  2. Hur man förebygger och hanterar kränkande särbehandling

Utbildning för chefer, arbetsledare och skyddsombud i de här frågorna ska alltså vara en självklarhet.

Arbetsgivaren ska se till att det finns förutsättningar att omsätta de här kunskaperna i praktiken bland annat genom tillräckliga befogenheter, en rimlig arbetsbelastning och stöd i rollen som chef eller arbetsledare.

2

KRAV PÅ MÅL

Arbetsgivaren bör sätta upp mål för arbetsmiljön som ska främja hälsa och öka organisationens förmåga att motverka ohälsa. Arbetsgivaren ska ge arbetstagaren möjligheten att medverka i arbetet med att ta fram målen samt se till att arbetstagaren känner till dem.

För detta krävs:

  1. Att en arbetsmiljöpolicy utarbetas och att mål sätts i enlighet med denna

  2. En tydlig strategi för att uppnå målen

  3. Se till att målen är förankrade hos den högsta ledningen och övriga delar av organisationen

Både den ökade kunskapen och arbetsmiljömålen kan syfta till att exempelvis stärka och förbättra kommunikation, lärande, ledarskap, samarbete, inflytande och delaktighet. Beroende på vad man identifierar i sin organisation. Win-win för alla parter, även för verksamheten!


ARBETSBELASTNING

3

Arbetsgivaren ska se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning. Resurserna ska anpassas till kraven i arbetet.

  • Arbetsgivaren bör skapa förutsättningar för att arbetstagarna ska kunna säga ifrån när kraven känns för höga krav eller resurserna brister.

  • Arbetsgivaren ska regelbundet undersöka och åtgärda risker kopplade till arbetsbelastning och motverka att arbetsbelastningen leder till sjukdomar och olyckor.

pexels-photo-1558690.jpeg

Olika sätt att förebygga ohälsosam arbetsbelastning:

Minska arbetsmängden

Ändra prioriteringsordningen

Variera arbetsuppgifterna

Ge möjligheter till återhämtning

Tillämpa andra arbetssätt

Öka bemanningen

Tillföra kunskaper

4

Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att motverka att arbetsuppgifter och arbetssituationer som är starkt psykiskt påfrestande leder till ohälsa hos arbetstagarna. Att bemöta människor i svåra situationer, utsättas för trauman, lösa konflikter, fatta svåra beslut under press är exempel på arbetsuppgifter som kan leda till psykisk ohälsa.

pexels-photo-1007023.jpeg

Exempel på åtgärder vid psykiskt påfrestande arbete:

Regelbundet stöd av handledare eller tillgång till annan expert inom området

Särskilda informations- och utbildningsinsatser

Hjälp och stöd från andra arbetstagare

Rutiner för att hantera krävande situationer i kontakter med kunder, klienter

5

Arbetsgivaren ska se till att arbetstagaren känner till:

  1. vilka arbetsuppgifter de ska utföra,

  2. vilket resultat som ska uppnås med arbetet,

  3. om det finns särskilda sätt som arbetet ska utföras på och i så fall hur,

  4. vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras när tillgänglig tid inte räcker till för alla arbetsuppgifter som ska utföras, och

  5. vem de kan vända sig till för att få hjälp och stöd för att utföra arbetet.

giphy.gif
 

ARBETSTID

pexels-photo-280277.jpeg

Exempel där arbetstidens kan påverka hälsan

- Skiftarbete

- Arbeta nattetid

- Delade arbetspass

- Mycket övertidsarbete

- Långa arbetspass

- Möjligheten att jobba vart som helst, när som helst och samtidigt ha förväntningarna på sig att ständigt vara nåbar

6

Arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa hos arbetstagarna.

Här är rådet från arbetsmiljöverket att arbetsgivaren redan vid planeringen av arbetet bör ta hänsyn till hur arbetstidens förläggning kan inverka på arbetstagarnas hälsa. Arbetsgivaren bör särskilt uppmärksamma möjligheterna till återhämtning.


KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING

 
pexels-photo-1212407.jpeg

Viktiga förhållanden att vara uppmärksam på

- Konflikter och mobbing

- Jämn arbetsbelastning

- Jämn arbetsfördelning

- Förutsättningar för samarbete

- Konsekvenser av förändringar

7

Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten och vidta åtgärder för att motverka förhållanden i arbetsmiljön som kan ge upphov till kränkande särbehandling. Klargörandet kan göras skriftligen i en policy.

Chefer och arbetsledande personal har ett särskilt ansvar när det gäller att förebygga, uppmärksamma och hantera kränkande särbehandling. Därför är det viktigt att de uppfyller kunskapskraven!

Ett gemensamt arbete kring bemötande och uppträdande kan bidra till att motverka kränkande särbehandling.

8

Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras och göra rutinerna kända för alla arbetstagare. Av rutinerna ska det framgå

  1. vem som tar emot information om att kränkande särbehandling förekommer,

  2. vad som händer med informationen, vad mottagaren ska göra, och

  3. hur och var de som är utsatta snabbt kan få hjälp.

Vanligtvis rapporteras kränkande särbehandling till en chef eller skyddsombud när berörda inte på egen hand lyckats reda upp situationen.

9

Slutligen står det i Arbetsmiljöverkets föreskrifter att om någon arbetstagare råkar ut för ohälsa eller olycksfall i arbetet och om något allvarligt tillbud inträffar i arbetet, ska arbetsgivaren utreda orsakerna så att risker för ohälsa eller olycksfall kan förebyggas i fortsättningen.